Vem trodde att gårdagen skulle sluta så bra med tanke på att hela laget låg matförgiftade natten/morgonen några timmar innan vår final match?! När vi kom till samlingen så skrattade jag så fort jag såg laget, tjejerna, ledarna, busschauffören och föräldrarna. Alla var på benen efter några mindre trevliga stunder under natten samt morgonen. En av tjejerna hade bara sovit 10 min, en annan var på benen bara minuter innan samling, busschauffören hade ringt hem ambulans, vi fick oss massa goda skratt och skämten haglade inne i omklädningsrummet.
Matchstart, pucken släpptes och vi kände även denna match att vi hade allt att vinna. Vi hade kallat in 2 extra spelare på bänken ifall att någon inte kunde spela. Vi gick på två femmor som alla andra matcher. Det var en tuff start, två misstag resulterade i att de hade en 2-0 ledning. Bullo hade lika bra fart i benen som vanligt och levererade även denna match underbara passningar. Jag såg henne kliva ner i anfallszon med pucken och gå bakom mål, jag väntade uppe vid blå tills de rätta läget kom för att sedan komma ner i slottet. Fick passen, höll i, tittade upp och satte pucken vänster stolpe in högt.Wow, jag får tillbaka samma känslor även idag när jag tänker på det. Den lyckan som man ser i sina medspelares ögon, gruppkramen precis efter, laget på bänken. Helt underbart. Vi gick in i period två och styrde av Zurich spel bättre. Med 6.26 in i andra stressade jag deras back och fick tag i pucken framför mål, blev hakad så jag satt på knäna men fick till ett skott i vänstra krysset, 2-2 på tavlan. Sen vart det en 10 min utvisning efter att ha kört över en tjej ganska ordentligt. Min klubba gick av i smällen så jag åkte och bytte till min reservklubba innan jag satte mig i båset. Då la domaren på 2min till så 12min fick jag titta på och hejja på laget från andra sidan planen. Vi fick en straff och Romy satte den, 3-2 till oss.
Vi det här laget så var det väldigt nervöst, inte när jag spelar men att titta på. Fick sitta utvisad till 14.35 i tredje perioden och Shannon gorde 4-2 till oss. Sophie gjorde några super räddningar i vårt mål men med mindre än 3 min kvar av matchen satte deras bästa spelare (min gamla medspelare) Christine Meier 4-3. Vi fick utvisning på utvisning och de hade bra tryck i vår zon. Slutsignalen gick och vi vann matchen. Trötta och slitna tjejer men lyckliga!
Över 200 personer kom till vår ishall i Lugano för att hejja på båda lagen. Det var en bra stämning på läktaren och jag var glad att ha mina underbara fans på plats. Tack för att ni kom, Grazie mille, Thank you so much for coming. Nu är det dags att åka till ishallen igen för kids skate, lära barnen att åka skridskor.
Danni
No comments:
Post a Comment